~JustNelicious~

...Jag såg det på Facebook!"

Jag har höga tankar om min extrafamilj. Jag älskar dom nått oerhört och saknar dom massor. Tack o lov finns det Facebook där nu alla är med utom min extrapappa. Han är bara ingen datagubbe. Han spelar golf istället! :) Tack vare detta fenomen har jag kontakt med dom som ligger mig varmt om hjärtat även om vi ses allt för sällan. Jag skulle inte klassa min extrabror som den skarpaste kniven i stället alla gånger, men häromdan hade han ett tänkvärt citat som status på Fejjan.

"The one who loves least controls the relationship."

Det ligger mycket i det. Iaf i livet i dagsläget. För den som sitter med all kontroll över mitt hjärta, är inte jag...

...not noticing that happiness is right at their heels.”
~Bertolt Brecht~

Jag är en sån typisk tjej ibland. Och jag blir så fånigt glad över dom minsta saker. Det är ju bra att det krävs så pass lite, som... 
En vän ringde idag. Väldigt otippat och oväntat. Och ville ha min syn på livet. Det värmer.
En annan vän lyssnade på mig klaga lite. Ovärdeligt.
En annan... Skickade ett kort, kort sms. Inget romantiskt. Ingen smäcktande kärleksförklaring. Men ändå gjorde just det mig så glad. Varför? Han tänkte på Mig. Just i det ögonblick när jag tänkte på Han. Underbart... <3

...Fame is man-given. Be grateful. Conceit is self-given. Be careful.”

Det finns stunder när man skulle vilja ta en ödmjukhetsklubba o ge folk ett seriöst slag i huvudet med den. Få dom att landa lite. Att inse vad dom är kapabla till på riktigt. Egentligen. För med en liten gnutta självinsikt kommer man långt. Och särskilt när folk försökt förklara om o om o om igen att det är dax o ta en liten reality check. Att man tar o hoppar av sin höga häst. Att man kanske ska sikta in sig på trädtopparna för hur mkt man än tar i när man hoppar så når man aldrig en annan galax. Man ska ha höga tankar om sig själv, man ska tro sig själv om det mesta o lite till, men så länge man lämnar insikt, ödmjukhet, och förståelse bakom sig så kommer man aldrig att nå dit man vill. Tyvärr...

...need to talk..."

Finns det en värre kommentar?? Finns det nått man kan säga som får en person att må sämre?? Varför använda just dom orden? Har man nått att säga, hör om personen har tid att ses, hitta på en nödlögn till varför om det behövs, men jag vill inte höra "Vi måste prata". Inte av en kille, inte av en vän, inte min chef, inte nån!! Allra minst när det är nått allvarligt! Okej om det är ett lätt "Du, vi måste träffas o surra lite, det var så länge sen sist!". Men inte orden "Vi måste prata". Sitter bara av tiden nu o väntar på att klockan ska bli 9.30 imorgon, att det ska vara över, att jag ska veta vad det rör sig om. Mår så satans dåligt!! Så saaaataaans dåligt!!! Knappt så Twilight gör mig gladare... Giv mig styrka!!!

...get over you... Or "get over you"... Maybe I don't want to get over you!?"
~K.A.M.R.~

När allt sätts på sin spets... Vad lyssnar man på?

Testade magkänslan och hjärtat var den kroppsdel som tog övertaget på ett skrämmande sätt. Mitt i en underbar dans så stog Han där vid sidan av golvet... Dansen jag var mitt i var fantastisk, men den bleknade när jag såg det välbekanta ansiktet. Hjärtat slutade slå... Andan gick helt ur mig... Jag fick fram ett tyst "Oh Gud!" som bara jag hörde och noterade... Och lika fort som jag hamnade så nära honom, virvlades jag bort i dansen igen... Med ett inre i total kaos, som en tornado dragit fram.



Jag hade bestämt att det magkänslan sa när jag såg honom var det som skulle styra över mitt beslut om hur Jag vill fortsätta resan. Trots hjärtats starka reaktion så var min magkänsla för en gångs skull resonlig. Den låste inte fast mig här i stan. Den såg inga hinder. Den ifrågasatte mitt förnuft, förstånd och IQ otaliga gånger under helgen. Men det undermedvetna knackade på lite o undrade: Ska jag lämna allt bakom mig och gå vidare eller ska jag kasta hjärtat och ge mig in i något helt ovisst? Vad Han sen vill är ju helt upp till honom själv. Känslor går inte styra över och jag förväntar mig inga underverk. Bara att det ska fattas ett beslut hur det här ska fortsätta. Jag vet var jag står, för första gången på en lång tid... Allt jag kan göra nu är vänta. Han släppte en bomb på mig. Nu har jag släppt en bomb på han. Jag vet att vilket som går jag som en vinnare ur det. Han är en vän som jag litar på till 100% och älskar innerligt. Antingen fortsätter han vara en av dom vänner som jag alltid kan lita på, den som slänger sanningen i ansiktet på mig och tröstar mig när mitt hjärta blivit krossat - Igen. Eller så går man en kärlek rikare ur det. Det är en win-win-situation... Om man bortser från att han kanske inte kan laga mitt hjärta om det är han som krossar det. :o.
 


Nu har jag bara väntan kvar... Så han får tänka. Så får vi se om han ser lika mycket som talar mot oss som jag gjorde sist, och jag är optimisten som inte ser några hinder som är oövervinnerliga. Har rollerna bytts... Ännu en gång?

~I don't want to wait
For our lives to be over
I want to know right now
What will it be
I don't want to wait
For our lives to be over
Will it be yes or will it be
Sorry~

...to live up to other people's expectations, nor do I feel that the world must live up to mine.”
~Fritz Perls~

Men just i helgen, för en gångs skull, vill jag att det ska gå som Jag tänkt!! Jag vill ha kontroll. Jag vill känna att jag kan styra mig själv! Att jag är den som bestämmer mitt eget öde. Att jag inte ska låta nån annan vara den som med omedveten kontroll, och med en beundransvärd kraft, styr över min själ och mitt hjärta. Jag har låtit det pågå för länge och måste ta tag i mig själv, söka efter ett svar som jag måste få för att reda ut mig själv för att gå framåt. Och förväntningarna inför helgen? Jag vill dansa! Bara dansa! Jag vill inte behöva tänka! Jag vill bara känna mig bekymmersfri och lugn, trygg, bekväm, lugn, lycklig... Jag vet att det går! Det SKA gå! Jag accepterar inget annat av mig själv. För att förväntningarna ska gå i lås så ser jag för en gångs skull bara till mig själv! Jag lägger inte min lycka i någon annans händer och förväntar mig underverk. Jag vill bara känna... Se... Röra... Och förstå. Mina egna tankar. Min ooooh så förvirrade hjärna, men framför allt mitt hjärta. Hur det ska gå till? Jag ska inte byr mig! Jag ska inte bygga upp luftslott som kan raseras bara genom en vindpust. Jag ska inte försöka kontrollera nått. Jag ska bara låta det rulla på. Man kan inte styra över allt, eller kontrollera så mycket som man skulle önska, så det ska bli en lugn helg. Sinnesmässigt sett. Jag låter magkänslan ta över och åker med... Svaren kommer till mig, när jag inte letar efter dom...

...with a mocking smile, and I stifled a gasp. His white shirt was sleeveless, and he wore it unbuttoned, so that the smooth white skin of his throat flowed uninterrupted over the marble contours of his chest, his perfect musculature no longer merely hinted at behind concealing clothes. He was too perfect, I realized with a piercing stab of despair. There was no way this godlike creature could be meant for me."
~Stephenie Meyer~


*Israel*

Vet inte om man kan upprepa det nog många gånger, men jag tror Stephenie läste mina tankar under mina somrar på Mallis, och tog sen med det i sina böcker... Man kanske skulle skriva en bok ändå? :o)

...is better than fiction!"
~K.A.M.R.~

Jag gillar inte vampyrer. Jag tycker det är en stor drös trams! Jag ogillar saker som inte är troliga. Typ Sagan om Ringen. Så mycket dravel. Efter att ha somnat till första filmen 2 ggr på raken så snabbspolade jag mig igenom den. Inte min grej alls! Och det är väl okej. Förstår om folk tycker om den. Det är ett gäng vackert gjorda filmer, men inte min typ av film.

Men så kom den här i min väg... Vet inte hur, vet inte varför, eller när... Twilight. Den förändrade mig helt! Jag blev - som alla andra - blixtförälskad i Edward, den mystiska, vackra, spännande, svåråtkomliga, men framför allt ouppnåeliga vampyren. Med ens blev jag 14 igen och så där tonårförälskad. Hjärtat slog några extra slag så fort hans bild dök upp på min dataskärm. Man kände igen sig så väl i Bellas våndor och kval, hennes snabba kast mellan lycka och sorg, som man upplevde bäst i ungdomen. Jag köpte böckerna. Och har just börjat läsa första boken, Twilight. Vilken makalös författare hon är Stephenie Meyer. Hon beskriver så djupt, så ingående, så talande och så förståeligt allt som sker att man känner sig som man själv ÄR Bella!



Efter ett fåtal sidor insåg jag, att för ett ögonblick, i Mitt liv, hade jag haft en Edward. En som fick mitt hjärta att helt sluta slå. En ouppnåelig skönhet som, oddsen till trots, valde mig under några andetag av Sitt liv. Han är allt det Edward är, bortsett från vampyr, och finns i verkliga livet... Men dansare och vampyrer är ju rätt lika på sina sätt... :o) Han var enastående vacker. Han hade en utstrålning som ingen kommit i närheten av före eller efter honom. Han fick mig, att med bara en blick, tappa andan. Tid och rum försvann. Allt runt omkring blev suddigt och allt som var Jag gick upp i rök. Jag förlorade mig själv helt och fullt i hans närhet. Ja, vid blotta tanken på han smälte jag. Hjärtat slog extremt många extra slag. Benen blev till gummi. Jag slutade helt fungera. Redan efter första daten blev han människa (tyvärr). Han hade drömmar, sorger, glädje och bekymmer i livet, precis som alla andra. Men trots att han gled ner en bit på piedestalen jag placerat han på vid första ögonkastet, så förblir han den absolut vackraste man jag någonsin sett och jag tvivlar på att någon någonsin kommer att ta hans plats.


* Israel *

"His hair was dripping wet, disheveled - even so, he looked like he just finished shooting a commercial for hair gel. His dazzling face was friendly, open, a slight smile on his flawless lips."
~Stephenie Meyer~

...Being a good man is like being a good Nazi.”
~Dave Thomas~

Att klassa mig själv som en "fin flicka" är nog en rätt rejäl överdrift. Visst. Jag är snäll mot dom som står mig nära och dom som är snäll mot mig, jag hjälper till om jag kan och försöker så ofta det går att bemöta folk som jag själv vill bli bemött. Men så är det stunderna däremellan... När superbitchen i en kommer fram. Den som tar det hon kan, kör över och inte bryr sig om nått annat än sig själv. Tror inte jag är direkt annorlunda gentemot någon annan i det fallet, alla besitter nog dom sidorna vare sig dom erkänner det eller ej. Det är väl bara mängden av godhet vs bitchighet som varierar. Jag vill tro folk om gott men dömmer fortare än kvickt om dom inte lever upp till mina förväntningar. Det krävs dock en snabb visning av en bättre sida för att jag ska ändra mig lika snabbt så bara för att man en gång fått en dom betyder det inte att den är bestående. Sviker man mig däremot så har man en ovän för livet. Är det nått jag inte tål så är det dom som utger sig för att vara ens vän men inte är det när det kommer till kritan.



Min mindre fina flicksida har ju en benägenhet att falla för killar som kanske inte är dom bästa för mig. Visst har jag träffat en massa helt fantastiskt killar som inte gjort mig nått ont eller på nått sätt varit dåliga människor utan som varit helt enastående, det har bara varit fel tid och fel plats för just "oss". Men så när man är här o nu, idag, och man känner sig redo för det som "livet över 30" innebär, med man, barn, hus, kombi... Då är det fortfarande omöjligt att ge dom snälla killarna en chans, dom som man vet skulle göra en lycklig på sitt sätt, dom som skulle finnas där, skotta snö, laga bilen, hantera mina humörsvängningar och älska mig för den just Jag är. Det är fortfarande dom svåra eller sargade killarna som får allt mitt intresse. Dom som antingen behöver lagas, dom som är för långt gångna för att kunna lagas eller dom som simpelt nog bara inte är redo för ett förhållande. Dom godhjärtade och hela killarna som är redo passerar och man lägger bara märkte till dom som en lätt vinddrag, om ens det. Inte för att man inte vill se dom, utan för att man är upptagen med att titta åt ett annat håll.



Men tids nog ska man väl landa och hitta Mr Right. Kan bristen på The One helt enkelt bero på något så simpelt som att man inte hittat rätt? Dom säger ju att när man träffar Han så bara vet man. Alla bitar bara faller på plats. Kan det vara så enkelt? Vem vet... Den som lever får se. Fram tills dess så gör jag allt jag kan för att bearbeta min kantstötta och sargade karma med att göra lite mer gott än ont och hellre såra med ett ärligt "Jag är ledsen att jag inte kan vara den du vill att jag ska vara för dig" än att jag följer med i en tillfälligt spännande o egotrippande våg på "Hon är toppen-sjön" som gör att jag för ett ögonblick känner mig fantastisk och speciell, men lämnar personen som hävdar det ledsen och sårad.

Så du... Än en gång. Jag är verkligen ledsen att jag inte är den du kanske ville att jag skulle vara...

...he would have made women's knees bend the other way."

Och så ser man det här... Och... WOW!!! Så sjukt läckert!!! Tar tillbaka att Quick Step är dansen jag drömmer om att få testa, Bollywood. IT'S DA SHIT!!! :o)
 



Fast iofs... Fick jag dansa med Joshua så skulle jag kunna tänka mig hip hop oxå... :oP

...is only cold if you are snowmobiling naked!"

Jag har motorintresserade vänner. Helt okej hobby! Dom roar sig med sitt o jag med mitt o så möts vi på halva vägen o umgås. :o) Ikväll hade jag inga planer o var öppen för alla förslag så i -10 grader, som kändes som -25, så for vi o såg folk som testade olika skotrar. Jag hann väl vara där i ca 30 sekunder när det slog mig. Det såg ut EXAKT som under Prova På-ridningen på stallet när man får ställa sig i kö och prova rida en sväng. Pojkarna stog, precis som småtjejerna i stallet, med full mundering, hjälmen på och köade för att få testa skoter efter skoter efter skoter efter skoter. Dom åkte ett varv på en upplogad slinga, hoppade av och ställde sig i kön på nytt för att få testa en ny nästa gång dom kom först i kön. Hästkrafter som hästkrafter, alltid roar det nån!! :o)  
 

...even though he knows that you are slightly cracked”
~Bernard Meltzer~



Och en del passerar... Man märker det just o pass. Men så stannar man upp, tänker efter, polerar glasögonen, vänder sig om, tar en extra titt och ser personens storhet, godhet, ärlighet, värme, uppriktighet... Och man vet att med den här fantastiska människan i mitt liv kommer ingenting någonsin att vara omöjligt. Milen mellan oss må vara oändliga, men det är det som gör vänskapen till vad den är. Annorlunda. Speciell. Otrolig. Makalös. På sitt eget speciella sätt.

...But the mother sure as hell does..."
~K.A.M.R.~

Att bli styvmor är väl inte en dröm jag någonsin haft. Har motsatt mig det å det våldsammaste. Aldrig en kille med barn. Inte en chans! Men det är väl bara att inse att när jag själv var ute och levde livets glada dagar och njöt till fullo av vad världen hade att erbjuda så var det en hel del där ute som spenderade tiden med att yngla av sig. Nu får man då skörda frukten som såddes under ens glansdagar. Förhållanden tar slut och det finns en uppsjö med singelföräldrar där ute. Jag har ingen åsikt om föräldrarna eller dess relation alls. Dom har säkert försökt och hade sen en ärlig o hederlig orsak till varför dom skildes åt.



När man så springer in i en kille, som inte bara är en kille, utan även pappa, så säger min instinkt direkt "FLY!! Spring för allt du är värd!!". Inte för killen. Inte för barnet. Utan för mamman. Ett ex är alltid ett ex och när barn finns med i bilden så kommer alltid mamman, alltså exet, att finnas med i bilden. Alltid! För evigt! Inte som ett flyktigt "Hej!" på stan eller en nickning ute på krogen, utan hon är där. Jämt! Hela tiden! Och det är DET som gör mig mest anti-singel-pappor. Har jag en kille vill Jag ha Han. Jag vill inte ha Han, Dom och Henne. Det blir lixom ett paketdeal... Ett paket jag inte beställt. Men kärleken sägs ju vara blind och är det rätt så finns det inget som hindrar känslorna från att flöda antar jag, för en kille med barn... Det är ju ändå jädrigt sexigt på nått sätt... :oP

...and when the phone rings don't expect anyone wonderful to be calling”
~Andy Rooney~

Efter en tuff dag på jobbet med människan som fräter upp all min livsglädje bara genom sin blotta uppenbarelse så fick jag gå hem... Efter 11 timmar instängd på mitt i övrigt underbara jobb! Det blev ett låååångt samtal med världens bästa hästägare, massa svammel, surr, skvaller o skratt. Hamnade - som vanligt - på fejjan och fick där en tråkig nyhet levererad... Hade hoppats få säga hej då till en person som jag tycker oerhört mycket om men som nu lämnar "mig" utan någon egentlig förvarning. Tur att vi kan höras ute i cybervärlden, men en hej då kram hade suttit bra. Tack o lov berättades nyheten personligen och jag slapp läsa om det i tidningarna imorgon. Sorgligt... Men jag är glad att jag har vännen i mitt liv - fastän något på håll framöver. :o) Avslutade kvällen med ett sånt där samtal man hade när man var 16 o kunde surra i telefonen i tiiiiiimmaaaaar!! Det blev väl typ 2,5 timme i luren... Ska man få hjärnskador så är det nu! :oP Men det är alltid en stor bonus när nån dimper ner som en blixt från klar himmel och visar sig vara... Det man trodde!! :D Otroligt trevlig och lika bra värderingar som mig... :oP Så tvärtemot Mr Rooney måste jag säga,

När telefonen ringer, förvänta dig att någon underbar är i andra änden... ;o)

...You don't quit when you're tired you quit when the gorilla is tired."
~Robert Strauss~

Jobbigt att krypa till korset o erkänna det men jag har helt seriöst gått o blivit hockeyintresserad. Kan bero på att jag jobbar nu o då på arenan o därmed liksom dragits med i hettan medan man fått betalt för det. Fråga inte vad det är som gör det hela så roligt. Det KAN bero på muskelkraften som man vet finns där under all utrustning, det kan vara stämningen i arenan när dom spelar, det kan bero på att jag slutat föra otur med mig så fort jag ser en match, men det KAN bero på slagsmålen... :o) Det är nått med killar som tänder till på alla cylindrar när adrenalinet pumpar som bara gör allt hett. VÄLDIGT hett!! Stubinerna brinner redan innan matchen dragit igång o man vet inte inför varje match hur lång stubinen är dagen till ära... Marttinens slagsmål idag var bara hot, hot, hot!!! MUY caliente!! Handskarna flög, klubborna likaså o sen bar det av. Vet inte om mitt intresse i närkamperna beror mest på att man vet att dom har skydd så dom smällar som faktiskt träffar ett oskyddat ställe är inte så många så skadorna blir inte allt för stora, särskilt inte då folk faktiskt går in o bryter. Inte som ett vansinnigt krogslagsmål en lördagnatt... Dom är fula!! Så, ja... Det kanske blir att gå o köpa mig ett "Älska 0910-halsband ändå... Kanske tom nått AIK-plagg... :P För uppenbarligen är Jyri en het finne så fler strider lär uppstå o jag ska vara med på parketten för att se dom och andras närkamper... :) HEJJA HOCKEYN!!!

...When very angry, swear.”

HATAR när folk liksom gnager sig in i en och gör en fly förbannad, bara genom att vara den person dom är. Personen i fråga VET jag är OERHÖRT speciell o jag trodde det skulle gå bra att hantera denne, men DAMN!! Jag hade fett fel!!! Stålsätter mig nu inför nästa möte med samma människa... Jag är stark. Jag är större än så här. Jag ska bara tänka positiva tankar. Jag ska se bortom felen. Jag ska överleva några ynka timmar till i personens närhet. Måtte gudarna ge mig styrka att inte brisera totalt!! Gör mig till diplomat!!

...give him one of yours.”

En vän är ledsen. En av mina absolut bästa vänner. Och är hon ledsen blir jag ledsen. Fick så frågan vad som får mig att må bra. Så jag måste tänka efter. Kan inte erbjuda henne dans eller stallet då det är mina största out let's för ledsamhet - dom platser som ger mig bäst terapi (och hon har inte någon nämvärd förkärlek till nått av alternativen). Men musik, det är en bra grej... Och vackra saker... Och roliga saker. Så BF - här är Min "Må Bra-lista", till Dig. Kanske kan nått av det få dig att bli lite gladare.

www.icanhazcheeseburger.com



Det finns musik som bara får mig att tänka "-Gud förbananas!! Enough is enough!! Man har EN chans att leva livet, ska jag deppa bort det eller ta tag i det hela?! Ingen annan kan göra mig lycklig förutom Jag!! Nu får det vara nog!!". Vad man gillar är ju individuellt, men här kommer några tips på låtar som får mig att bita ihop o ta mig i kragen... Och ja, vissa är jättedeppiga o det finns INGEN som helst logik till varför dom får mig glad, dom bara gör det! :o)

http://www.youtube.com/watch?v=zz1TDVKPaaI
(Fenomenal text!!)
http://www.youtube.com/watch?v=1AJmKkU5POA&feature=fvst
(Komplett OMÖJLIGT att va ledsen till Bublé!!)
http://www.youtube.com/watch?v=eCNOEptvVmI
(Country är The Shit om man ska hitta bra låtar! :))
http://www.youtube.com/watch?v=nwBbMXYDsXw
(Försök att INTE stampa takten till den här du!)
http://www.youtube.com/watch?v=EsaBchQYDFU
(Vemodigt, men Takida är ju ändå alltid Takida!)
http://www.youtube.com/watch?v=K7cUP97Psyw
(Ännu mer sorg men jisses vilken låt!!)
http://www.youtube.com/watch?v=QGXxcSdsXJ4
(Hahahahha!!! Försök att INTE skratta!!)
http://www.youtube.com/watch?v=Cwkej79U3ek&feature=fvst
(Älskar!! Älskar!! Älskar!! Älskar!!)
http://www.youtube.com/watch?v=eQgDnZQogDM
(En sång säger många gånger mer än tusen ord - det här är ett praktexempel. Magnifik!!)
http://www.youtube.com/watch?v=nsCXZczTQXo 
(Hahahah!! Jag VET att du ler till den här!! :oP)
http://www.youtube.com/watch?v=1yyNT7afVSs 
(Söt kan man tycka, men säger så mycket!)
http://www.youtube.com/watch?v=MqItRixcodQ 
(Kick ass!! Passar väl bäst när man blivit totalblåst!)
http://www.youtube.com/watch?v=aXgkrtXh8GI 
("Could you walk and talk at the same time?" Underbart!)
http://www.youtube.com/watch?v=zypCxqSn4hY&feature=related 
(Om förutfattade meningar o bli dömd...)
http://www.youtube.com/watch?v=NC0EsLCPsF4&feature=related 
(Bäst om man sett How to lose a guy in 10 days.)
http://www.youtube.com/watch?v=3aOHNIlo560 
(GAAAH!! Bästa!! Mest för att hon använder ett Louisville Slugger :))
http://www.youtube.com/watch?v=MTdBQ1YyjA8 
(Har alltid gjort mig glad.)
http://www.youtube.com/watch?v=MMUUysmfYUw 
(Videon som grädden på moset gör låten HELT underbar! 1.25 in i låten äääälskar jag bara beatet dom lägger in, gör mig extra glad.)
http://www.youtube.com/watch?v=4Ut_ffOaaiU&feature=related 
(Dolly är ju bara guld! :))
http://www.youtube.com/watch?v=vxZylpnFPxQ 
(Det skulle till en finne för att få fram rätta ilskan så klart! :))
http://www.youtube.com/watch?v=b3fpbsr6kUo 
("I'd rather make you suffer, you stupid mother fucker!" -Priceless! Man kommer över ALLT med den här!!)
http://www.youtube.com/watch?v=BCxqDP6lJJQ 
(Kelly funkar alltid!)
http://www.youtube.com/watch?v=4Mb3rdWUmbo 
(Hahahah!! Kan inte vara arg till den här. Dra på volymen o sjung med, snärta med fingrarna o vifta på höfterna!)
http://www.youtube.com/watch?v=tHXZ_peJe9c 
(Hjälpte mig komma över jobbigaste tiden i mitt liv...)
http://www.youtube.com/watch?v=Sw1NMI0TiiA 
(Underbar sing a long-sång som oxå gör mig glad på nått märkligt sätt)
http://www.youtube.com/watch?v=PbA1mzPBmXo
(Kul låt i mina öron!!)
http://www.youtube.com/watch?v=D5A3yF0bjLo&feature=fvst
(Skrattar vid blotta tanken på HUR man kunde göra en sån video?!)
http://www.youtube.com/watch?v=Y_r0oQE5jEU
(Jamen I AM the one and only för 17!!)
http://www.youtube.com/watch?v=QUOkg4jFNus
(Soft, lugn, mjuk med ett UNDERBART gung!)
http://www.youtube.com/watch?v=MeYzcGXyqKw&feature=related
(Vet inte vad det är med dessa gamla låtar som är så bra. Kanske minnet av en svunnen tid när alla bekymmer var små.)
http://www.youtube.com/watch?v=UculXjdcSYs
(Absolut NOLL logik till feel good'et i den här du. Skyller på tatueringarna! :o))
http://www.youtube.com/watch?v=dP1Xq3wjLBU
(Cinderella said to Snow white "How does love get so of course? All I wanted was a white knight with a good heart, soft touch, fast horse!" Perfekt att sjunga högt o ljudligt till!! :))
http://www.youtube.com/watch?v=yLkIB5l-OlM&feature=fvst
(MOAHAHAHA!!! Klockren!!! :oD)
http://www.youtube.com/watch?v=7fyTugLAjtk
(Adrenalinpumparlåt!! Spring. Skrik. Slå dig less!!)
http://www.youtube.com/watch?v=WIK3yrr9c0E&feature=related
(Fråga inte varför... Ingen aning!)
http://www.youtube.com/watch?v=hrGg7PrQiZ0&feature=related
(OBS! Måste vara en party remix här!! Har alltid varit en favorit sjunga-med-sång och att sjunga är bra! Högt o skränigt!)
http://www.youtube.com/watch?v=GnWzZ9YVBPM
(WOOHOOOOO!!! Tyvärr inte min favoritversion, men den tar sig efter det där gitarrtramset! DANSA dig glad!! :))
http://www.youtube.com/watch?v=dp4339EbVn8
(Får mig alltid att le... Kanske på grund av texten? :o))
http://www.youtube.com/watch?v=Qu02IkTK6gY&feature=related
(Ja! Enough is enough!!)
http://www.youtube.com/watch?v=_9zqBodbrVM
(ALLA låtar med Erlend gör mig knäsvag och ger mig fjärilar i magen... Kanske pga minnena, kanske för att han helt enkelt har en gudomlig röst!)
http://www.youtube.com/watch?v=vnLymaovCyY
(I know you love it!! ;o))
http://www.youtube.com/watch?v=2JWOG4hU-vI
(Magisk. Kungen av pop gjorde det bästa när han åstadkom den här! Finns ingen komplett version när han sjunger den tyvärr...)
http://www.youtube.com/watch?v=j7I1NmJkv2I
http://www.youtube.com/watch?v=GfflSOcFN2o
http://www.youtube.com/watch?v=N_k4kHj8WdU
http://www.youtube.com/watch?v=6VZZb5Yssss
(Försökte få fram EN favorit av Lemarc, men det gick inte så det blev 4. Se för guds skull inte på videon till Ett av dom sätt, den gör inte låten rättvisa! :S)
http://www.youtube.com/watch?v=bR6AddqXtHc
(Avslutar med min favorit av alla favoriter - Pink! ALLA hennes låtar är så sjukt bra så jag tog den som gör mig gladast o inte dom som får mig att vilja spöa flest människor! :oD)



Funkar inte musik så finns det ju små klassiska klipp som omöjligt håller mungiporna neråt...







Hjälper inte det så finns det ju filmer. Bästa filmen av alla tider att gråta sig tom på är ju The Notebook. Det finns filmer som kan komma hyffsat i närheten till att klassas som filmer som man kan rensa själ o hjärta med o det är ju klassiker som Dirty Dancing, Ghost och Robin Hood. Jag menar, vem glömmer kommentarerna "Nobody puts Baby in a corner!", "Ditto!! Tell her Ditto!" eller "He fancies you my lady. I may be blind, but some things I can still see...". Vi har Pretty Woman, Grease, Titanic, Sleepless in Seattle, Love actually... Det är dom nyare som Twilight (och dess uppföljare), A walk to remember... Man kan läsa sig till att må bättre... Om inte självhjälpböcker funkar så är Bridges of Madison County boken jag läst flest gånger. Den är nog min absoluta favoritbok. Om inte gråta hjälper kan man ju läsa What if som är en galen komedi som får en att skratta hysteriskt. 

Vi får bara en chans på det här fenomenet som kallas "Livet". Är du inte lycklig och gör det mesta av det nu så kan du inte göra om det nästa gång. För det kommer ingen nästa gång. Såvida du inte tror på reinkarnation, men i nästa liv kan du lika gärna bli en myra, antilop eller en ödla... Och i nästa... Och i nästa... :o) Mer tips på musik, filmer eller annat som gör en glad tas så klart gärna emot!! Allt för att göra min vän glad!! <3

...and dancing is one of them.”

~ Vicki Baum ~

Jag är en dansare. Jag älskar det. Till en stor del av tiden. Tyvärr har dom sista åren varit tunga... Har inte haft så mycket sug som jag brukade och det är så tråkigt. Att känna att nått av det man älskar mest inte ger en vad man vet att det kan göra. Att träningarna känns som ett måste, att man på tävlingsgolvet inte kan ge allt man vet att man kan erbjuda, att man socialt sätt inte blir tillfredsställd som man en gång blev.



Det finns inga gränser i dansens värld. Det är obegränsat med närhet. Värme. Ömhet. Kärlek. Kärlek som inte nödvändigtvis betyder nått. En känsla som infinner sig, lämnar ett intryck efter ett uttryck. Varje kille uttrycker sig olika. En del visar upp sig själv och mig. En del vill ha mig bara för sig själv. Bugg i all ära, men jag har blivit foxoholist. Att föras runt ett golv, glömma tid och rum. En del gör det sakta, sakta... Små steg. En hand i min nacke, den andra på min rygg... Panna mot panna. Jag lämnar mig helt hän och har fullt förtroende för han som håller mig just där och då. Det finns inga andra än Vi. En del uttrycker sig större. Mer passionerat. Andra mindre, mer intimt. Jag vet inte vad jag tycker mest om. Det sitter helt i personen jag dansar med. Kemin som finns mellan oss. Kemin som gör att det sprakar, som gör mig knäsvag i flera dagar efteråt, men som sakta ebbar ut och man lever på minnet. Ingen sorg över att känslan svalnat, för man vet att nästa gång vi möts kommer samma känsla att uppstå. Igen, igen och igen...



Jag har favoriter. Absolut. Det finns faktiskt dom som har Mig som favorit också. Jag har dansspöken. Eller Hade. Jag har tagit död på alla nu. Kanske det som gör att gnistan slocknat? Att man inte har någon spänning kvar, inga önskningar, inga som man ser upp till på ett piedestalistiskt sätt. Ingen är oåtkomlig. Jag är självklart glad över att jag har killar på min repetoar som ger mig den känslan jag vill känna efter en dans, och att jag klassar dom som bekanta och vänner till och med. Jag Är ett dansspöke. Det är surrealistiskt! Att folk ser på mig och tänker "Gud om jag vågade bjuda upp Nel!". Det är absurt! Galet! Helt stört! Det är ju bara Jag lixom. Nothing more, nothing less. Men samtidigt värmer det. Tänk, att det finns dom som ser upp till mig! :o)



Ibland dimper det ner en stjärna från danshimlen och man förundras och framför allt förvånas över hur man kunnat missa just Han! Särskilt när det är en person som man haft hovrande runt på samma dansgolv som en själv sen ens första stapplande danssteg. En sån stjärna föll ner i måndags. Det var - i alla fall för mig - dansförälskelse! Bjöd upp en gammal bekant och tänkte inte mer på saken. Snabbfoxen flöt på bra. När sen den lugna foxen började så spelade mina älskade Zlipsar en av mina absoluta favoritfoxlåtar, Stings Fields of Gold. Jag kläcker ur mig "-Åh! Det här är typ den bästa foxlåten!" och svaret blev "-Ett dansspöke och hennes favoritlåt, det här blir inte bra!". Men Bra börjar inte med att bekriva hur det blev. Tiden försvann. Jag försvann in i dimman och lät bara Han föra mig runt. Det var underbart! Magiskt! Makalöst! Vi har ju dansat förut och jag har aldrig tyckt att han varit på nått sätt dålig. Det har bara inte blivit att vi har dansat. Svårförklarat, men dom som dansar förstår nog hur jag menar och tänker. Typ, "Jag gillar Fanta, men det blir ändå alltid att jag köper Trocadero. Det är absolut inget fel på Fanta, men Trocaderon har som alltid varit min favorit och jag håller mig till den även om Fantan släcker törsten lika bra och är lika god, bara på ett annat sätt." :oD Vilket som - det är kärlek på hög nivå och det är härligt att en "ny" dansstjärna tänts på en himmel nära mig!!
Näe, nu är det hög tid att ge sig vidare ut i cyberrymden, men glöm inte: 

“Nice men marry dancers. Real men become Dancers!”

...is the hell of a living soul."
~ John Calvin ~

Förlåt... Förlåt... Förlåt... Mina ord räcker inte till och mitt samvete gnager, gnager, gnager... Du säger att du mår bra... Men jag vet att jag sårade dig. Sårade dig så mycket... Och inget kan ändra det... Förlåt... Förlåt... Förlåt...