~JustNelicious~

...There must be some sweet pastured place
Where creeks sing on and tall trees grow
Some paradise where horses go,
For by the love that guides my pen
I know great horses live again.
~ Stanley Harrison ~

Har haft en riktig stalldag idag... Igen... :) Har varit några sånna där tvättäkta stalldagar den senaste tiden. När man far dit o timmarna bara flyger förbi. Man pysslar och står i och märker inte att klockan går. Fick en bonusdag idag med K då Ägarns karl inte är i topptrim så hon kunde inte lämna barnen i hans våld. Blev en ridtur ute i vårsolen, igen. K kändes lite trött o sliten, men det är ju våren som tar ut sin rätt. Hårfällningen suger musten ur tom den starkaste poppon ibland. Lillgumman... Hade intag och utfodring på kvällen dessutom. Hur underbart är det inte att fara till stallet halv sju på kvällen, och sen cykla hem 1,5 timme senare och det är fortfarande ljust ute?! ÄLSKA VÅREN!! :) Och stallet. Ingen plats kan få en att må så bra som just ett stall. Hästarna. Atmosfären. Stämningen. Folket. Sammanhållningen. Kärleken till dom 4-benta som för oss samman. Att sen få vara alla hästarnas matmor för en kväll... Sällan känner man sig så älskad som när typ 70 hästar ska få mat!


~ Sötaste rumpan tillhör Benno ~


~ Prins Ior har den bästa höjden ~


~ Aminette är mest pratglad ~


~ Igor har hamnat i fel SRK-täcke ~


~ Stella har finaste färgen ~


~ Stor, större, Wambo ~

Säga vad man vill, men hästar får en verkligen att må bättre än bra!! :)

...but I can sure pick smart colleagues.”
~ Franklin D. Roosevelt ~

Nytt jobb... Det sägs vara en av dom tuffaste arbetsplatserna i min bransch i stan. Men av någon märklig anledning så trivs jag hur bra som helst. Jag vet inte om det är arbetet i sig som är hela grejen, men jag tror faktiskt det är kollegorna! Jag står fast vid att man kan ha vilket skitjobb som helst så länge kollegorna är bra. Det stämmer då här. Inte att det är ett skitjobb, men det är påfrestande, och utan vettiga kollegor hade det ätit upp mig totalt på en gång. Man får väl tacka sitt hyffsat starka psyke också för att man inte gick under på en gång antar jag. Vilket som, omväxling förnöjer och även om jag inte valt den här arbetsplatsen om jag haft något val så är jag glad att jag hamnade här. Det är en utmaning och man får tänka, inte bara vandra runt som en robot. I like it, I like it alot!! Och hoppas jag får vara kvar... :)

...I've removed myself from every single part of you!"
~ Eli Young Band ~



Det är stunder när man helt enkelt måste köra sitt eget huvud rätt in i väggen, upprepade gånger, för att man ska vakna upp och inse saker. Vad får mig att må bra och vad får mig att må mindre bra? Vad ger mig positiv energi och vad suger ur mig all min kraft? Vem behandlar mig som jag vill bli behandlad när jag gör allt i min värld för att den ska må bra? Inte den jag nånstans trodde gjorde det. Den jag på ett märkligt sätt "inbillade" mig var den som var grunden till lycka. Tänk om jag vetat då det jag vet nu, att allt som krävs för att gå vidare är att bestämma sig. Stampa ner foten i krossat glas för att verkligen vakna upp och känna att Nu Är Det Nog... Ja, då hade jag gjort det för länge sen! Men bättre sent än aldrig! :) Nu är det gjort, det känns bra, befriande, avslappnat och obrytt. Ibland måste man bara stanna upp, torka bort blodet ur ögonen efter man stångat in huvudet i väggen otaliga gånger för att se ljuset.

...When I die it'll be a glorious day. It'll probably be a waterfall.”
~River Phoneix~

Hur mycket jag älskar mina vänner är nog redan uppenbart om man känner mig eller har läst den här bloggen tidigare. Hur extra mycket nära hjärtat jag håller en av dessa är också uppenbart. Han är mitt livs kärlek. Det kanske aldrig blir Vi, men mina känslor för han råder det ingen tvivel om. När då just denne person hamnar i en livskris, när någon som står honom väldigt nära dör oväntat till följderna av en bilolycka, då vill jag vara där lite extra mycket. Precis som jag skulle med alla mina vänner, självklart, men med dom extra känslorna så vill jag lite extra mycket med denne. Men hur finns man där för någon som bor så långt bort? Någon som man inte bara kan fara förbi lite snabbt för en kväll? Jag känner mig rådlös. Hjälplös. Men jag hoppas att vetskapen att jag finns och skulle göra vad som helst för honom underlättar det svåra han och hans familj går igenom just nu.

...is the space between the "now" and the "then."”
~Richard Abell~

Ska på lönesamtal med min chef idag. Ett vanligt möte som ingår i "jobbet". Alla har dom. Men min chef gillar verkligen INTE mig! Ska bli SÅ skönt att hamna i någon annans område. Så man har möjlighet att vara sig själv igen o inte få skit så fort hon pratar med en... Längtar... Men först detta sista möte. Att bita ihop eller säga sin mening, det är frågan. Hon ger mig ångest iaf o det anser jag inte att en chef ska. Känns lite som man är en slagen hund. Efter nog många smällar så hugger det varje gång nån kommer nära. Tala är silver, men tiga är guld. Kanske ska hålla mig till det trots allt... :o.

...I believe in living on impulse as long as you never intentionally hurt another person, and don't judge people in your life. I think you should live completely free.”
~Angelina Jolie~

Kan inte hjälpa att fascineras av hur en del kan se sig själv som hemska människor när allt jag ser är handlingar som gör personen till den som den är. Inte en dålig människa, bara någon som tar vara på tillfällena som ges i livet... Dom tillfällen som kanske inte kommer igen... För vem är Jag att döma? Eller Du? För en gångs skull citerar jag bibeln,
Joh. 8:7 "Den som själv är utan skuld kastar första stenen".