“Don't pin much hope on the mail...
...and when the phone rings don't expect anyone wonderful to be calling”
~Andy Rooney~
Efter en tuff dag på jobbet med människan som fräter upp all min livsglädje bara genom sin blotta uppenbarelse så fick jag gå hem... Efter 11 timmar instängd på mitt i övrigt underbara jobb! Det blev ett låååångt samtal med världens bästa hästägare, massa svammel, surr, skvaller o skratt. Hamnade - som vanligt - på fejjan och fick där en tråkig nyhet levererad... Hade hoppats få säga hej då till en person som jag tycker oerhört mycket om men som nu lämnar "mig" utan någon egentlig förvarning. Tur att vi kan höras ute i cybervärlden, men en hej då kram hade suttit bra. Tack o lov berättades nyheten personligen och jag slapp läsa om det i tidningarna imorgon. Sorgligt... Men jag är glad att jag har vännen i mitt liv - fastän något på håll framöver. :o) Avslutade kvällen med ett sånt där samtal man hade när man var 16 o kunde surra i telefonen i tiiiiiimmaaaaar!! Det blev väl typ 2,5 timme i luren... Ska man få hjärnskador så är det nu! :oP Men det är alltid en stor bonus när nån dimper ner som en blixt från klar himmel och visar sig vara... Det man trodde!! :D Otroligt trevlig och lika bra värderingar som mig... :oP Så tvärtemot Mr Rooney måste jag säga,
När telefonen ringer, förvänta dig att någon underbar är i andra änden... ;o)
