"Plötsligt...

...händer det!!"

En varm känsla tänds nånstans i kroppen o sprids ut i varje del, varje cell, från längst ut i hårtopparna till stortån... Lycka!! En obeskrivlig, oförklarlig och ologisk lycka. Har släppt ifrån mig en av dom som betytt nästan mest för mig en lång, lång tid, men ändå, trots det så känner jag en sån offantlig lycka. Hur kan det vara så? För jag sörjer min förlust nått oerhört, samtidigt som jag gläds åt det lilla. Danskursens elever som klarade av att gå rätt steg. Promenaden hem. Höstluften. Att jag lyckades med limpan jag bakade idag. Att Squees legat o myst i mitt knä. Hur gott min nya hudkräm luktar. Dom små, små sakerna man tar för givet... Dom värmer mig i den härliga höstkylan som kommer krypande... Ibland är inte livet logiskt, men det är nog ändå då det är som bäst. När världen bara ler mot en och man kan innerligt och ärligt le tillbaka...



Har du lett mot någon idag??


Kommentarer
Postat av: Ninnie

Så det finns hopp! :)

2009-09-18 @ 06:43:41
URL: http://ninniflikkan.blogg.se/
Postat av: Jenny

Det är ju precis så man ska leva, och vara tacksam för alla de små sakerna i sitt liv...



kramar

2009-09-18 @ 08:17:19
Postat av: Annelicious

ABSOLUT!!! Hopp finns det alltid... Det gäller bara att inse det. :)

2009-09-18 @ 09:34:12
URL: http://justnelicious.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback