You were mine...

Somewhere in time
I'll look for you first
In my next life

~Pink~



Det är märkligt hur en del personer etsar sig fast i ens bakhuvud. Långt där bak... Så dyker dom upp. När man minst anar det. Så är dom bara där. Och man minns. Minns det som var. En sån person som aldrig gjort en illa. Aldrig fått en att må dåligt. Aldrig kunnat göra något för att man ska se på den med andra ögon än de som beundrar. De som imponeras. De som ser personens storhet. Godhet. Värme. Omtänksamhet. Kärlek. Man minns hur genuin personen var. Varje gång den kom tillbaka till ens liv. För kommit o gått har den. Att det varit nu och då man sett till den har jag inte reflekterat över. Vissa människor har man i livet vid vissa situationer. Tillfällen. Stunder. Tider. Då man mest behöver dom och någon som dom. Är det dax för ett besök i dens liv igen? Och att släppa in den hos mig?

In a closed off corner of my heart
I'll always see your face
~Pink~


Kommentarer
Postat av: Jenny

Alla människor kommer in i ens liv av en anledning.. och ibland kommer de tillbaka också, då har de mer att lära en :)

kram

2009-12-10 @ 21:58:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback