“When friendships are real...
...they are not glass threads, or frostwork, but the solidest things we know. A friend is the first person who come in when the whole world has gone out."
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
Men vad med dom vänner som inte ens passerar ens dörr när alla gått ut? Dom som inte en gång frågar hur det är eller på nått sätt visar att dom bryr sig...? Dom man lagt ner så mycket tid och energi på att hälften borde ha räckt, dom man funnits där för men som själva lyser med sin frånvaro både till vardags o när det väl gäller... Dom som ser o vet när allt inte står rätt till men efter en lång tid kommer med "ursäkten" -Det har varit så mycket... Alla har vi mycket av o till o nästan hela tiden, men ingen har så mycket att man inte kan skicka iväg en tanke. Ett -Jag tänker på dig! Eller -Hoppas du mår bättre snart. Kanske bara en kram via ett sms eller på FB... Men jag är nog lite snabb på att klassa folk som "vänner"... Borde hålla dom i "bekanta-facket" längre o mer...
Men, men... Jag ska sluta hänga upp mig på dom som jag nånstans räknat men inte borde för det var fel av mig. Skattar mig lycklig för att jag har mina Darlings... Och Fröken E... Dom hör inte av sig stup i kvarten, men när det gäller vet jag att dom finns där och dom frågar hur det är, eller skickar en kram o en tanke... Vare sig det gäller att gråta ut hos eller jaga folk på S8s dansgolv så VET jag att DOM är att räkna med! :D Vilka vänner. Vilka tjejer! Vilken tur jag har som har dom!!! <3 Jag har sagt det förut, men det tåls sägas igen;
~ Friends help you move. Real friends help you move bodies! ~ 
