Exercise is a dirty word...
...Every time I hear it, I wash my mouth out with chocolate!!
Dom som hävdar att dom vet vad dom pratar om säger att man ska råda bot på träningsvärk genom att idka mer träning. Hur nu det skulle vara möjligt när det krävs så in i norden mkt kraft o vilja bara för att få av sig byxorna i dagsläget är ett mysterium. Min kropp lyder mig inte. Den stretar emot i majoriteten av rörelserna jag försöker utöva och jag gråter inombords av smärta. Om man bara var lite mer vältränad o lite smidigare...
Efter en helg med intensiv dansträning - 12 timmar på två dagar ÄR intensivt, iaf för Mig - så lät jag min inte fullt så vältränade lekamen vila igår. Vet inte om det var bra eller dåligt. Idag släpade jag ut den på en lång morgonpromenad i strålande solsken o det var en dröm att promenera uppför... Det var när det bar av utför som problemen uppstog. Plötsligt var mina främre lårmuskler inte nog långa. När jag var ca 1 dm från marken med foten, redo för en nersättning, tog muskeln slut o jag lixom stupade framåt okontrollerbart!! Det tog mig 4,5 km att få in en teknik som gjorde att jag kunde gå något så när smärtfritt o inte se helt skadad ut. Det blev en version av grundpositionen vi präntat in under helgen med lätt böjda ben, magen i fokus, bäckenet fram, axlar bak o rak i ryggen, sen fick man inta något höga knän i steget för att få till en bekvämare landning när man skulle sätta ner foten. Nu när hösten är här så är det dax att styra upp allt igen. Massa dansträning blir det, ska få igång promenader o några joggpass kombinerat med lite gym varje vecka. Det blir intensivt, men förhoppningsvis ska det ge resultat... BEACH 2012 - Here I come!! 1a platsen på pallen - Vi ses snart igen!! :D
För jag antar att vill man ha lite av det här:
Måste man nog själv ha lite av det här...
Annars får man väl nöja sig med det här...
Fast det ska ju trots allt vara insidan som räknas o inte antalet rutor på magen. Är det så - PÅ RIKTIGT - så kanske jag har en lite större chans än om man ska gå på antalet magrutor o synliga muskler. Vid närmare eftertanke håller jag kanske med min kära Ellen Degeneres som så klokt sa: I really don't think I need buns of steel. I'd be happy with buns of cinnamon.
Dom som hävdar att dom vet vad dom pratar om säger att man ska råda bot på träningsvärk genom att idka mer träning. Hur nu det skulle vara möjligt när det krävs så in i norden mkt kraft o vilja bara för att få av sig byxorna i dagsläget är ett mysterium. Min kropp lyder mig inte. Den stretar emot i majoriteten av rörelserna jag försöker utöva och jag gråter inombords av smärta. Om man bara var lite mer vältränad o lite smidigare...
Efter en helg med intensiv dansträning - 12 timmar på två dagar ÄR intensivt, iaf för Mig - så lät jag min inte fullt så vältränade lekamen vila igår. Vet inte om det var bra eller dåligt. Idag släpade jag ut den på en lång morgonpromenad i strålande solsken o det var en dröm att promenera uppför... Det var när det bar av utför som problemen uppstog. Plötsligt var mina främre lårmuskler inte nog långa. När jag var ca 1 dm från marken med foten, redo för en nersättning, tog muskeln slut o jag lixom stupade framåt okontrollerbart!! Det tog mig 4,5 km att få in en teknik som gjorde att jag kunde gå något så när smärtfritt o inte se helt skadad ut. Det blev en version av grundpositionen vi präntat in under helgen med lätt böjda ben, magen i fokus, bäckenet fram, axlar bak o rak i ryggen, sen fick man inta något höga knän i steget för att få till en bekvämare landning när man skulle sätta ner foten. Nu när hösten är här så är det dax att styra upp allt igen. Massa dansträning blir det, ska få igång promenader o några joggpass kombinerat med lite gym varje vecka. Det blir intensivt, men förhoppningsvis ska det ge resultat... BEACH 2012 - Here I come!! 1a platsen på pallen - Vi ses snart igen!! :D
För jag antar att vill man ha lite av det här:
Måste man nog själv ha lite av det här...
Annars får man väl nöja sig med det här...
Fast det ska ju trots allt vara insidan som räknas o inte antalet rutor på magen. Är det så - PÅ RIKTIGT - så kanske jag har en lite större chans än om man ska gå på antalet magrutor o synliga muskler. Vid närmare eftertanke håller jag kanske med min kära Ellen Degeneres som så klokt sa: I really don't think I need buns of steel. I'd be happy with buns of cinnamon.
Kommentarer
Trackback
