"The only thing worse...
...than a person who doesn't care about people is one who pretends to care. People can spot a phony every time."
När jag började blogga så var tanken att tömma mitt huvud. Rensa o ventilera. Inte med andra, utan med den som står mig närmast - Mig Själv. Att folk skulle läsa min blogg var jag väl medveten om, men det skulle inte vara så många. Jag är en öppen bok o dom som vill veta nått om mig - mina vänner - dom frågar o pratar med mig, dom behöver inte läsa om hur mitt liv o mina funderationer ser ut! Bloggen är till för mig, mig o mig! Att sen en del läser den är ju kul, man får lite feed back, man kan bolla idéer med människor man kanske inte ser så ofta, man kan få ett uppmuntrande ord på vägen...
Men sen finns det tydligen dom som läser bloggen som säger sig ge praktiskt taget blanka fan i mig! Till vilket syfte läser man då bloggen? Vad har man ut av att läsa en blogg som en person skriver som man lägger ner tid, energi o kraft på att INTE ha med att göra är för mig ett mysterium. Okej om rena främlingar halkar in här, det köper jag hellre, för det gör jag med - halkar in på främlingars bloggar alltså. Tilltalar dom mig så läser jag mer, gör dom det inte lägger jag den inte på minnet. Min bloggadress är inte heller nått jag har så öppet. Man måste gå in på min profil på FB o sen vidare in på min info för att scrolla ner o hitta den. Jo, jag har den på msn också som status där men så många är det inte som jag har på msn att det uppstår en läsarstorm direkt. Ett extra frågetecken i det här fallet är att vi inte är vänner på FB eller är på varanns msn så för att inte bry sig måste jag säga att möda lagts ner för att läsa nått som inte sägs spela någon roll... För kom igen!! SÅ spännande är INTE mitt liv att man läser det här för alla sliskiga detaljer jag delger!?! Eller? Kanske ska resonemanget som jag kört med större delen av livet tas fram igen - Är Ditt liv så ointressant att du måste hålla dig uppdaterad om Mitt??
Nattens fråga är då: Varför intressera sig av en människas funderationer om den inte har någon plats i ens liv? Om man bokstavligt talat inte vill ha med personen att göra? Jag respekterar människors beslut om dom inte vill vara med mig, man är inte vän med alla, men som nån sa ska man "respektera alla o vara vuxna". Det jag vill lägga till där är ärlighet! Man ska vara ärliga mot varandra! Ärlighet varar längst o väljer man att mörka sanningen så kommer den ändå tids nog att komma fram o det sker sällan på ett särskilt vackert sätt eller inlindat i bomull. Vill folk gå runt o låtsas att allt är bra - då får dom för 17 se till att täcka över "detärintebrabiten" för anledningen att ni inte är stjärnor i Hollywood är just för att skådespeleriet suger!!
Jag bryr mig om hur du har det o hur du mår och vill "ha dig i mitt liv".
Du har gjort intryck på mig och jag gillar dig skarpt även om jag inte läser din blogg särkilt ofta utan mer slinker in någon gång om sänder.
Är heller inte särskilt bra på att höra av mig och faktiskt fråga hur det är skäms
Du är en underbar människa som jag tycker mycket om. Önskar dig allt gott fina du!